Historik

Så började Sesam – och så här tänker vi fortsätta

ur Sesams Jubileumsnummer: Föreningen Sesam 35 år 1982 – 2017

Föreningen Sesam bildades år den 4 april 1982 och firar nu 35-årsjubileum. Om idén med föreningen berättar grundaren Lars-Olov Rosenström att han inspirerats av den då sedan länge etablerade engelska HDRA (Henry Doubleday Reseach Association. Idag är det Garden Organic och finns i England) och av SSE (Seed Savers Exchange)  i USA, som startade 1976.

Med en kooperativ tanke i botten startade Lars Olov Rosenström, M1 föreningen Sesam tillsammans med Stefan Uhlinder, M2 och Hans Ahnlund, M3.

Stefan Uhlinder skriver i Sesambladet nr 3 1992: ”Motor och idéspruta var Lars-Olov, men alla delade vi ett brinnande intresse för gamla, ovanliga och främmande köksväxter, fångade av den oändliga variationen utanför det kommersiella utbudet.”

Fokus låg på uppförökning och bevarande av främst svenska men också  utländska standardsorter av köksväxter. Medlemmarna åtog sig att uppföröka, främst fröodla, åt föreningen. Allt arbete inom föreningen skulle vara ideellt och i motsats till de utländska föreningarna skulle förmedlingen av fröer inom föreningen vara kostnadsfri.

Under de första åren fick medlemmarna åta sig att bli fröväktare för en eller flera sorter, med andra ord ansvariga för att fröodla och leverera frö till föreningens frölager  av just de sorterna. Den som inte levererat godkänt frö inom tre år riskerade att bli utesluten.

Först 1987 infördes skråorganisationen efter modell från hantverkarna. Det innebar att en ålderman blev ansvarig för varje växtslag och att lärlingar efter prov blev utsedda till gesäller, som fick förtroendet att fröodla och säkerställa fröbehovet inom respektive skrå.

Fröerna skulle både lämnas in till det centrala frölagret och erbjudas till medlemmarna i den årliga Medlemsboken.

Vid första årsmötet  var antalet medlemmar 10, 1988 hade det ökat till 175. I slutet på 2016 hade medlemsantalet ökat till 1100!

Nya medlemmar i alla åldrar strömmar till. Alltfler inser vikten av att genom egen fröodling bidra till att bevara den odlade mångfalden och att kunna odla den mat man själv vill ha.

Skråorganisationen är en till synes ålderdomlig, men väl fungerande organisation. De 25 skråna leds av kompetenta åldermän som tar hand om både ansvarsfullt odlande gesäller och intresserade lärlingar. Åldermännen har regelbundet träffar för att utbyta erfarenheter och samordna sin verksamhet. Den centrala Fröbanken får kontinuerligt påfyllning och antalet accessioner är nu nära 1600. Åldermännen samlar förstås också in material till sina skråkistor.

Fröodlingskurser ordnas på många ställen i landet för att ge de nya medlemmarna grundläggande kunskaper i fröodling.  Också pedagogiska kursdagar för kursledare och blivande kursledare arrangeras, allt för att kunna erbjuda Sesams medlemmar fler och ännu bättre fröodlingskurser.

Det ursprungliga Sesam-bladet, som började ges ut 1990, ändrade namn till SesamNytt år 2001, en tidning som nu kommer ut med 6 nummer per år. Nr 1 är den efterlängtade Årsboken, tidigare kallad Medlemsboken,  med medlemmarnas många fröerbjudanden!

Den tekniska utvecklingen går snabbt. Sesams medlemmar har förhoppningsvis glädje och nytta av både hemsida och den slutna Facebookgrupp, där vi kan diskutera fröfrågor och kulturväxter.

Fröregistrets databas är ett viktigt nav i verksamheten. Föreningen är beroende av en väl fungerande teknik nu när vi är många, som tillsammans vill värna om och stärka fröodlingen i Sverige med ideella krafter!

Informella lokala grupper finns på några ställen och fler tillkommer. På trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i Älvsjö våren 2016 anordnade Stockholmsgruppen för första gången Fröodlarens verkstad med praktiska övningar och många korta föredrag.

Tidigare har fokus främst legat på fröodling i Götaland och Svealand. Nu med pågående klimatförändringar och många aktiva odlare i norr har också Norrland en allt mer tydlig plats i Sesam.

I dessa tider, då vi kanske inte alltid ska lita på import av fröer och grönsaker, är det värdefullt att kunna bidra till att bevara både de gamla väl fungerande lokala sorterna och också nyare intressanta köksväxter.

Agneta Magnusson, M1638