Att fröodla

'Jacob's Cattle". Foto: Agneta Börjeson.
’Jacob’s Cattle”. Foto: Agneta Börjeson.

Den största fördelen med egen fröodling är att du på detta sätt säkert får behålla din egen favoritsort. Det går inte att räkna med att någon annan gör det.

Fröodling tar inte stor plats. Med 5-10 kvadratmeter i ett varmt och soligt hörn i trädgården samt medlemskap i Sesam har du kommit långt på väg.

Svårigheterna varierar, det beror på arten du vill fröodla. Men de allra flesta köksväxtslag som går att odla i Sverige går också att fröodla. Allt går att läsa i Sesams fröodlingbok.

I korthet går fröodling ut på att låta växterna blomma och sätta frö men eftersom vi vill behålla sorterna så är också skyddet mot korsbefruktning under blomning väsentligt.

Rödbetsblomma. Foto: Agneta Börjeson.
Rödbetsblomma. Foto: Agneta Börjeson.
Nyskördade fröärter. Foto: Agneta Börjeson.
Nyskördade fröärter.
Foto: Micke Lundstedt.

Fröodling i korthet

De allra flesta köksväxtslag som går att odla i Sverige går också att fröodla. En del sorter förutsätter att man tar på sig det extra arbetet med att dra upp plantor inomhus eller under glas på våren. Det tar i de flesta fall lite längre tid att nå fram till mogna frön än till det som är attraktivt att äta och därför är det bra att starta tidigt.

För 2-åriga växter, dvs de som blommar först andra året, är det en stor fördel om det finns ett bra lagringsutrymme för rötterna eller rotstockarna. En kall matkällare eller ännu hellre en jordkällare är utmärkt förvaringsplats.

För korsbefruktade grödor måste det finnas ett visst avstånd till fröodling av samma art. För självbefruktande grödor behöver man inte tänka på avstånd på samma sätt.

'Agnes målla' i olika stadier. Foto: Agneta Börjeson.
’Agnes målla’ i olika stadier.
Foto: Agneta Börjeson.
'Agnes målla' i olika stadier. Foto: Agneta Börjeson.
’Agnes målla’ i olika stadier.
Foto: Agneta Börjeson.

Välj sorttypiska plantor att fröodla på. Enstaka avvikare bör inte komma med, då kan sorten förändras. Varierar utseendet mellan individerna inom sorten bör också fröodlingen motsvara denna variation om du inte vill renodla en viss karaktär. Men gör du sådana urval är du på väg att förädla fram en ny sort.

Låt fröerna mogna på plantorna på växtplatsen så långt detta är möjligt. Vid risk för till exempel frost, skadedjur eller mögel så kan det vara bättre att ta in hela plantan på slutet för eftermognad. Tröska fröet när frösamlingarna, kapslarna eller baljorna är ordentligt torra. Förvara alltid fröet torrt och helst kallt.

Äldre böcker och artiklar om fröodling:

Arrhenius, Johan Petter, 1877. Den svenske fröodlaren och frösamlaren: meddelanden till Sveriges landtbrukare och trädgårdsodlare. Stockholm: J. Arrhenii förl.

Föreningen Sesam, 1991. Introduktion till fröodling av köksväxter.

Gram, Hans, 1919. Köksväxternas fröodling. Bearbetad för svenska förhållanden av John Gréen. Stockholm: Sv. andelsförl.

Hyltén-Cavallius, G. 1918. Kort handledning i fröodling av våra viktigaste köksväxter. Lund: Carl Blom

Lundberg, Petter, 1775. Den swenska frö-samlaren. Stockholm

Lyttkens, August, 1898. Om fröodling. Tidskrift för Landtmän 26. Lund: H.L.O. Winberg, N. Engström

Nilsson, Ernst, 1940. Köksväxtfröodling. Stockholm: Nordisk fotogravyr

Svenska lantmännens utsädesaktiebolag, 1918. Kort vägledning i trädgårdsfröodling. Malmö: Seiersen.

Tisell, J. H. 1895. Jordbruksarbetarens fröodling. Stockholm: Samson & Wallin.